Forskning har visat att det finns en skillnad i antalet mikroorganismer som finns i tarmen hos personer med en klinisk diagnos av Alzheimers sjukdom och friska personer. Korrelationen hittades genom att jämföra olika stammar av organismer och deras antal i tarmfloran hos personer med diagnosen Alzheimers sjukdom och friska personer. Dessa resultat kan bidra till att förstå hur sjukdomar som Alzheimers kan vara kopplade till tarmhälsan. Baserat på dessa resultat försöker forskarna nu förstå om mikrobiella förändringar i tarmen har samband med Alzheimers sjukdom.
Louis och publicerad i den ansedda tidskriften Science Translational Medicine) jämförde forskarna tarmmikrobiomet hos personer som visade tecken på att utveckla Alzheimers sjukdom med en kontrollgrupp bestående av individer som hade ett friskt tarmmikrobiom och normala kognitiva funktioner. Resultaten tyder på att tarmfloran i gruppen med preklinisk Alzheimers sjukdom och kontrollgruppen skiljer sig åt vad gäller tarmflorans sammansättning. Detta väcker den mycket relevanta frågan; kan dåliga kostvanor som leder till dålig tarmhälsa ha en skadlig effekt på våra hjärnor och bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom?
Denna forskning betyder inte att alla som har dålig tarmhälsa kommer att utveckla Alzheimers sjukdom, men att det finns en koppling mellan kognitiv hälsa och tarmhälsa. Tack vare denna nya forskning vet vi nu att tarmflorans tillstånd kan påverka utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Även om det krävs ytterligare forskning för att dra mer direkta slutsatser, ger denna studie en inblick i ett möjligt orsakssamband mellan tarmflorans tillstånd och risken för Alzheimers sjukdom. Därför bör personer som är oroliga för sin kognitiva hälsa, har en familjehistoria av tidig kognitiv försämring och har positiva biomarkörer för Alzheimers rekommenderas att undvika eller bromsa utvecklingen mot demens genom att fokusera på sin kost och sin tarmhälsa och sitt mikrobiom.
Kost är mycket viktigt
Att äta hälsosamt ökar mångfalden och rikedomen i tarmens mikrobiom. Frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och nötter är bra alternativ för att optimera tarmhälsan tack vare deras rika näringsprofil och höga halter av fibrer och polyfenoler. Ett annat sätt att främja en god tarmhälsa är att regelbundet tillsätta fermenterade livsmedel eller probiotika i kosten. Tarmhälsan kan påverkas av många faktorer utöver kosten, t.ex. vår miljö, genetik, livsstilsval, stressnivåer och känslor. Forskare har funnit att mängden stress vi upplever och hur vi reagerar på den kan spela en viktig roll för tarmhälsan. Att hitta sätt att hantera stress på ett effektivt sätt, t.ex. genom mindfulnessbaserad stressreduktion eller andning, är viktigt för att få en optimal tarmmikrobiom. Att prata med en person som man litar på, delta i föreningsliv, motionera och sova gott är alla sätt som har visat sig fungera bra för att minska stressnivåerna.
Framtida forskning kommer förhoppningsvis att kunna dra en tydligare slutsats mellan Alzheimers och tarmhälsa, men för närvarande antar forskarna att kopplingen mellan neurodegeneration och tarmflorans hälsa är relaterad till ett tillstånd som kallas läckande tarm, vilket leder till inflammation i kroppen och i slutändan till inflammation i hjärnan. Medan dessa tarmsymtom kan börja flera år före eventuella neurologiska och psykiatriska symtom, börjar Alzheimers symtom inte visa sig förrän sjukdomsprocessen har fortskridit och skadorna på hjärnan inte längre går att bota. Därför är den optimala tidpunkten för att vidta åtgärder i den prekliniska fasen, ofta flera år innan några kliniska symtom kan upptäckas.
MIND-dieten
Dr Martha Clare Morris var en amerikansk näringsepidemiolog som undersökte sambandet mellan kost och Alzheimers sjukdom. Hon ledde ett forskarteam vid Rush University Medical Centre och de utvecklade MIND-dieten. Det är en diet som bygger på Medelhavsdieten, men med särskilt fokus på de livsmedel som är viktiga för hjärnans hälsa.
De hälsosamma vanor som föreslås av MIND-dieten inkluderar:
3+ portioner fullkornsprodukter per dag
1+ portioner per dag av grönsaker (exklusive bladgrönsaker)
6+ portioner gröna bladgrönsaker per vecka
5+ portioner nötter per vecka
4+ måltider i veckan med bönor
2+ portioner bär per vecka
2+ måltider i veckan med fjäderfä
1+ måltider per vecka med fisk
Främst olivolja om tillsatt fett används.
Ohälsosamma vanor bör begränsas till:
Mindre än 5 portioner kakor och sötsaker per vecka
Mindre än 4 portioner rött kött per vecka (inklusive nötkött, fläskkött, lammkött och produkter tillverkade av dessa köttslag)
Mindre än en portion ost och friterad mat per vecka
Mindre än 1 msk per dag med smör/margarin
